Senaste inläggen

Av Frida Westerberg - 1 januari 2019 19:05

Idag önskar jag att mina föräldrar aldrig hade träffats , skaffat barn , ett stort jävla misstag . Speciellt när dom inte gav mig den uppväxt alla barn förtjänar att ha , dom gav mig våld , alkohol , hat , depression , självskadebeteende , dom gav mig ett liv jag varje dag önskade att jag aldrig behövt leva .
Känner så än .
Känner mig ensam , ful , hatad , äcklig , känner ingen livsglädje fast jag vill leva det här livet och visa de som gjort mig illa att jag klarade det , att jag fixade mig själv , att jag fixade allt dom förstörde , mig .
Jag har en egen familj nu , en son , ensamstående däremot och väntar andra barnet som jag också kommer bo med själv med storebror varannan vecka .
Samtidigt som jag kämpar med mig själv och det jag bär i ryggsäcken så gör jag allt för mitt/mina barn . Och jag är en fantastisk mamma , men jag önskar jag kunde vara så mycket mer .
Jag är rädd att jag inte kommer kunna vara allt dom behöver även fast jag får höra varje dag att jag gör ett fantastiskt bra jobb .
Men det spelar ingen roll vad andra säger för mitt huvud säger alltid något annat .
Ibland tänker jag att jag skulle väntat med att skaffa barn , men vad hade jag haft att kämpa för då ? Allt jag gör , gör jag för mina barn .
Har väldigt svårt att tro att jag hade varit vid liv om jag inte haft barn idag .
Jag fyller 24 år i maj och i juni kommer nummer 2 .
Känner mig så stressad , att hinna med allt , att fortsätta ta emot all hjälp jag får på psyk samtidigt och vara gravid på det och allt vad det innebär , att jag kanske mår lite bättre än vad jag gör idag , men känns som en evighet , även om jag kommit en bra bit på vägen med hjälp i över 10 år så känns vägen lång , tills jag är färdig , tills den dagen då jag kan säga med handen på hjärtat att ? jag mår bra ? , ? jag fixar det här ? .
Det är tungt att vara själv , ensamstående mamma med ett tungt bagage , och samtidigt inte ha någon familj , de flesta har lämnat mig eller så har dom sjukdomar som gör att de inte vet vem jag är längre eller bara allmänt känner hat mot mig .
Att inte bli firad när man fyller år gör ont , varje Jul , nyår och andra högtider gör så ont.
Jag är så avundsjuk på familjer med bra relationer , det är allt jag önskat. Jag kan inte ens ge mina barn en familj på min sida , ingen mormor ingen morfar INGENTING..
hur ställer jag mig till frågor när barnen blir äldre ? ..
jag önskar jag var stark , starkare än vad jag är .
För det är tröttsamt att vara ledsen varje dag men endå ha ett leende på läpparna för sina barn .

Finns så mycket att säga , så många tankar . Men jag måste avsluta här , då jag känner hur ledsamheten börjar krypa fram .

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Januari 2019
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards